Vi möter ofta unga vuxna som bär på mer än vad någon människa i den åldern borde behöva bära.

Många står mitt i livets mest formande år – samtidigt som de kämpar med psykisk ohälsa och samtidigt skadligt bruk eller beroende, som kanske har blivit tillflykten i en tillvaro som inte möter dem. Rapporter (tex: [nsph.se]) visar att samsjuklighet är väldigt vanligt och att många fortfarande nekas rätt hjälp eller upplever att vården inte hänger ihop. Vård och stöd upplevs fragmenterad och svårtillgänglig.

Vi känner igen det. Vi ser den varje dag. Och vi vet hur mycket det påverkar deras livsvillkor. 

SKR lyfter tydligt att unga i åldern 13–29 ofta lever med instabilitet – i boende, i relationer, i studier eller arbete – vilket gör behoven ännu mer komplexa. [skr.se] Det här handlar om unga människor med psykisk ohälsa, social utsatthet och samsjuklighet. Många befinner sig i övergången mellan ungdom och vuxenliv, med otrygga livsvillkor som avbruten skolgång, svaga nätverk och instabil sysselsättning. Kombinationen är det som gör dem särskilt utsatta.

För ungdomar och unga vuxna svänger motivationen snabbt, och det är inte ett tecken på att unga är “svårmotiverade”. Det är ett tecken på att livet runt dem är skört, att det inte håller ihop. När delaktighet saknas, när bemötandet brister eller insatserna inte sitter ihop, försvinner orken. Socialstyrelsens material om delat beslutsfattande visar hur viktigt det är att unga får förstå, påverka och vara en aktiv del av sin egen process. [kunskapsguiden.se]

 

Det är här vi på Iris kommer in.

Vi har arbetat med personer med substansbruk/beroende och sammansatt problematik i över 40 år. Långt innan ordet “samsjuklighet” blev allmänt känt har vi byggt våra insatser kring helhet, kontinuitet och relationer. Och Iris har alltid satsat på en stabil grund för att förstå samsjuklighet med kompetens och utbildade medarbetare. 
Vi vet att unga vuxna med samsjuklighet behöver mer än en insats. De behöver ett sammanhang. Ett team som håller ihop. En riktning som är tydlig.

Vår KBT‑baserade grund hjälper oss att arbeta strukturerat och förändringsinriktat, samtidigt som vårt arbetssätt är relationsnära och trygghetsskapande. Vi försöker alltid möta människan bakom fasaden.

​

• Hur mår du? Vad bär du på?

• Vad behöver du för att livet ska hålla ihop – inte bara just nu, utan på sikt?
   

Det är ofta små steg som gör störst skillnad. Ett samtal där någon märker att vi på riktigt lyssnar. En vardagsstruktur som börjar landa. En insats som följer – istället för släpper – personen när motivationen dippar.
Och när det händer något i relationen, när hoppet växer lite grand, då vet vi att vårt sätt att arbeta fungerar.
 

Det här driver oss:

🌱 Vi vet att unga vuxna inte är “svåra fall” – de är ofta "svårmötta". 

🌱 Vi vet att helhet inte är en lyx – det är en förutsättning 
 

🌱 Vi vet att motivation stärks av delaktighet, trygghet och kontinuitet. 

🌱 Och vi vet att om vård och stöd byggs runt personens liv (inte tvärtom), då blir förändring möjlig på riktigt.

Vi fortsätter göra det vi alltid har gjort på Iris: skapa sammanhållna, kunskapsbaserade och relationsnära insatser som gör att unga vuxna kan hitta sin mening, riktning och stabilitet.

De förtjänar att satsas på – och hitta sin väg i livet, eller hur?

Läs gärna mer om Iris behandlingshem i Enköping specialiserade för unga vuxna från 18 år med samsjuklighet.

#samsjuklighet #beroendevård #ungavuxna